Jag mår inge bra. Ibland känns det som jag bara vill ge upp. Jag har gråten i halsen, hela tiden. Fyfan va jag är less på det här. Igår gick jag och la mig klockan 21:00. Varför? För jag var helt slut. Och vad hade jag gjort hela dagen? Absolut ingenting. Jag är så trött, jag har så ont, jag orkar inte.
Jag har ont hela tiden, jag har sån stark längtan efter att bli gravid, samtidigt som jag är livrädd för att inte vi ska bli gravida. Jag är så trött på att se en närstående som är gravid, vars mage växer hela tiden och som hon med glädje visar. Såklart, vem hade inte det? Jag vill också visa upp en stor fin mage. Jag är less på att känna som jag gör. Försöker hitta glädjen i andra saker, men har så ont, så är svårt, har ingen lust att göra någonting. Jag vet inte hur länge jag orkar vänta. Jag vill egentligen avbryta behandlingen här och nu, men ska försöka stå ut. Jag hoppas inte att det dröjer allt för länge. Samtidigt är det tråkigt att jag aldrig kommer hinna gå ner i vikt innan, men vadå, vad gör det om hundra år, jag får ju någonting så mycket finare.
Jag ska fasiken köpa gymkort imorgon, nu har jag skjutit upp det länge. Kanske klarar att gå ner i vikt lite i alla fall! 🙂
