Barnprat har pågått länge i detta hem och ett krav min sambo hade var att jag skulle må barn, annars skulle vi inte försöka. Inte helt smärtfri, men att kunna leva en normal vardag.
Senaste 2-3 veckorna när jag har varit sjuk har jag känt mig markant sämre. Och tyvärr sitter det fortfarande i. Dock har jag fortfarande hosta och det kan ju vara därför, (hoppas verkligen att det går tillbaka..). Men. Om det inte gör det? Jag vill ha barn så himla mycket och ärligt talat så skiter jag i hur jag mår. Dessutom har jag testat alla behandlingsmetoder som går, utan tidigare resultat, så försöken är liksom slut. Har suttit och funderat på det här länge, men vet inte om jag vill berätta för honom om jag skulle bli sämre. Bara bita ihop och låtsas som ingenting? Samtidigt har han ju rätt att veta, men jag vill verkligen inte att han ska säga att vi ska vänta, för det klarar inte mitt stackars hjärta, för det spricker snart av längtan.
Förhoppningsvis slipper jag denna sits och att smärtan återgår till det normala när jag är helt frisk..
Nu hörrni går tiden fort. 5 dagar kvar. Det är tur att jag har å göra i veckan, annars hade tiden gått så sakta!